Idag fyller han år, vår minsting. Ja han är vår minsting men på intet sätt en liten kille längre. Han blir idag tonåring och med det har vi inga små barn längre här hemma. Att tiden går fort är ingen överdrift, jag kan få ett snurr i magen av att tänka på hur fort allt gått och hur fort allt kommer gå framöver. Men nu tänker jag inte på det, bara njuter av vår fine Harry som är oss så kär. Idag firar vi en solstråle, en varm och generös kille som alltid alltid har något bus eller gos nära. Min bäste lekkompis! När jag frågade vilken frukost han ville ha så var det som om jag hade frågat något enormt korkat. "Smörgåstårtan så klart!" sa han. Den som blivit den given födelsedagsfukosten. Den har jag skrivit om HÄR. Och varm choklad med vispgrädde samt sött bakverk och i denna årgång var det donats från butiken som önskades. Sång och frukost på sängen. Presenter och överraskningar. En mycket glad 13-åring. Eller klockan 19:43 rättare sagt fyller han 13 år. Och jag försöker nu minnas något från förlossningen men de två "vanliga" förlossningarna går i varann. Det första blev ju urakut snitt med nödsövning. Jag måste sätta mig och kolla på bilder från 2013 och föröka minnas - bilder är mitt bästa sätt och jag är så glad över att jag just har så många bilder. Som att ha det här bloggarkivet att titta i genom. Det är lyx det.Nu blir det strax avfärd till basketcup där han spelar för att sedan äta middag på stan, på restaurang han valt. Det blir himla mysigt och väldigt skönt att inte fixa middag hemma känner jag, lite egoistiskt. Hemmet är redan i kaos så att lämna det för att vara tillsammans känns som en present även till oss föräldrar...
