Jag skrev om den oro jag hade. Hur otroligt kämpigt det har varit med min satsning på att designa en egen adventsljusstake, Stråla. I går kom då äntligen lasten hem till mig. Och jag har så många känslor på en och samma gång. Dels öveerlycklig över att den äntligen kom till mig och att jag nu kan skicka till de som köpt men sedan rädsla - "vad i h-vete har jag gjort? vad har jag gett mig in på?" för jag har ju leveransen med alla lådor hemma hos oss. Så när lastbilen kom var jag livrädd för hur mycket är det egentligen? Lastbilschauffören var tydlig med att han ställer de 9 pallarna på gatan och jag får ställa av alla lådor för pallarna ska tillbaka. Inga problem, bara att börja bära. Först lyfta av från pallarna till trottoaren, uppfarten. Sedan bära in en och en i huset och stapla på något smart sätt så vi fortfarande kan leva här... En granne kom förbi "Har du klickat i lite för många i beställningen?" Och det var lite det jag också undrade. Återigen; vad har jag gjort???? Det tog mig hela 2,5 timmar att lasta av och bära in. Jag var så slut efter att jag höll på att snubbla mig in i köket för att dricka vatten. Kände mig som en tömd kamel som behövde vatten efter månader i öknen.Så nu är lådorna med adventsljusstakarna hos mig och de ska nu ut til alla som köpt. Dels ser jag så fram emot att se Stråla hos er som köpt men även lättad att de försvinner från vår källare 😂
