Då var den andra födelsedagen firad här hemma denna höst. Att ha barn som fyller med bara en dag emellan är en utmaning. Lite roligt att våra äldsta Ruben och Hedvig är pseudotvillningar, dvs födda åren på varann så de växer upp som tvillingar, går årskurserna efter varann tex, och har alltid samma minnen och referenser medan vår trea Harry kom 4 respektive 3 år efter sina syskon och är då klart yngre men då har sin födelsedag precis två dagar före Hedvig så är det liksom som om de firar samtidigt. Ja ja, det där med familjeplanering... Hedvig fick önska hur hon ville ha sin dag och vi hade tur att samtliga hade sovmorgon så vi inte behövde rusa genom morgonen och uppvaktningen. Farmor var även på besök och övernattade så vi var fem som slamrade i huset innan vi började sjunga. Flaggstängerna, ja maken har norskt påbrå, duken jag fått ta över från mamma och sedan lilla tårtsmurfen. Alla dessa måste med vid alla födelsedagar. Vår fina, tuffa, varma, snälla, roliga, ömma Hedvig. Ett utmanade år ligger bakom dig och vi satsar nu framåt med full kraft. Vår nya grej är att den som fyller år får välja restaurang och Hedvig valde Teuf. Jag vet inte riktigt varför men hon var tydlig. Och jag blev riktigt överraskad för jag hade inte hört talas om stället innan.Teuf är en köttrestarunag där det bara är en rätt på menyn. Det är entrecote med pommes och sås. Nej inte bearnaisesås utan en egen, lite syrligare och inte smörbaserat. Roligt med konceptrestauranger och det finns en i Paris som ligger som inspiration av vad jag har förstått. Och fransk kändes det. Samtidigt lite brittiskt, tyskt och hederlig husman. Ja, en europeisk krog då kanske...? Fanns även en förrätt; ost och chark. Det gör hela beställningen väldigt enkel måste jag säga. Så det man måste bestämma själv är om man ska ha 200g eller 400g entrecote och om den ska vara något annat än medium rare. Det här runda bordet fick mig att tänka på den resa vi gjorde till Köpenhamn 2018 och vi hade vår första middag på lokal där barnen liksom var med, fattade hur man äter på restaurang. Det var ju nyss fast så är det ju inte. Vill man ha sallad finns det en lite sidorätt som heter Caesarsallad men det är då en hjärtsallad med caesardressing och inte med kyckling och allt annat.Jag var lite skeptisk. Kändes torftigt och pommesen såg tråkiga ut men ack så fel jag hade. Bland de godaste pommesen jag ätit, köttet var perfekt och lagom mycket samt att såsen överraskade. Det här var bra. Riktigt bra. Kanske att det skulle ha varit lite mer omtanke på inredningen för detaljerna i fönstren tex var lite hippsanhoppsan med torkade växter, en fårsax, någon porslinfigurin, döda orkidéer och annat lite ditslängt. Men i övriga lokalken var det snyggt. Och kul blandning av folk. Två unga tjejer, kolleggäng, turister, äldre par och så sådana som vi - familjer. Det är ofta så i Gamla stan överlag tycker jag. Mycket nöjda vände vi hemåt med sång och gratutaltioner från familj och vänner i telefonen. Landade hemma i soffan med glass, kakor och sista filmen i Harry Potter-maratonet vi haft. En väldigt härlig tisdag och med ett härligt firande av vår allra bästa Hedvig. Vår favoritdotter!
